Hoppa till innehåll
    Omsio.
    Tillbaka till artiklarna

    Våld i nära relationer 2025: vad Brås nya kartläggning visar

    19 november 2026
    Datagrafik: 9,4 procent utsattes för våld av en nuvarande eller tidigare partner 2025, 10,1 procent av kvinnorna och 8,7 procent av männen

    Brottsförebyggande rådet har publicerat sin andra kartläggning av våld i nära relationer, rapport 2026:33. Den bygger på svar från 64 475 personer i Nationella trygghetsundersökningen och beskriver hur många som utsattes av en nuvarande eller tidigare partner under 2025, vilka former våldet tar, hur få som anmäler och vart de utsatta vänder sig för hjälp.

    För den som arbetar i socialtjänsten, i familjehemsvården eller på ett HVB är rapporten mer än brottsstatistik. Nästan fyra av tio utsatta hade barn under 18 år i hushållet när våldet pågick. Här går vi igenom siffrorna och vad de betyder i arbetet.

    Det viktigaste i korthet
    9,4 %
    av befolkningen 16–84 år utsattes av en partner under 2025
    3,0 %
    av de utsatta säger att våldet polisanmäldes
    39 %
    av de utsatta hade barn under 18 år i hushållet
    • Psykiskt våld är vanligast, och det är också det som anmäls minst. Kränkningar och kontrollerande beteende dominerar.
    • Ensamstående med barn är den mest utsatta gruppen. Bland ensamstående kvinnor med barn uppger 19,4 procent att de utsatts.
    • Kvinnor med funktionsnedsättning utsätts nästan dubbelt så ofta som kvinnor utan (16,3 mot 9,2 procent).
    • Socialtjänsten blir en vanligare väg in. Andelen av de stödsökande som vände sig dit steg från 15,1 till 22,6 procent sedan 2022.
    • Nivån är lägre än 2022 (13,6 procent), men med två mätpunkter går det inte att tala om en trend.

    Hur många utsätts för våld i nära relationer?

    Av befolkningen mellan 16 och 84 år uppger 9,4 procent att en partner, nuvarande eller tidigare, utsatt dem för någon form av våld under 2025. Andelen är något högre bland kvinnor (10,1 procent) än bland män (8,7 procent). Samma könsskillnad fanns i förra mätningen.

    Brå räknar med en bred definition. En nära relation är en pågående eller avslutad parrelation som varat minst en månad, oavsett om paret bott ihop. Våld omfattar allt från kränkningar och digital övervakning till misshandel och sexuellt våld, och frågorna gäller konkreta handlingar ("har en nuvarande eller tidigare partner hållit fast dig, knuffat dig, dragit dig i håret …"). Därför fångar undersökningen mer än det som skulle bedömas som brott. Brå beskriver resultaten som en miniminivå, eftersom en händelse ofta rymmer flera former av våld som inte alltid rapporteras var för sig.

    Vilka grupper är mest utsatta?

    Utsattheten är störst bland unga vuxna. I åldern 20–24 år uppger 13,9 procent att de utsatts, och bland kvinnor i samma ålder 16,2 procent. Lägst är andelen bland de äldsta, 75–84 år, med 3,5 procent. För män är utsattheten ungefär lika vanlig genom hela spannet 20–54 år.

    Två grupper sticker ut tydligare än åldern.

    Två grupper sticker ut
    Andel (%) av befolkningen som utsattes för våld i en nära relation 2025
    KvinnorMänBåda könen
    Ensamstående kvinnor med barn
    19,4
    Ensamstående med barn, båda könen
    17,6
    Kvinnor med funktionsnedsättning
    16,3
    Kvinnor 20–24 år
    16,2
    Kvinnor utan funktionsnedsättning
    9,2
    Sammanboende kvinnor utan barn
    7,7
    Hela befolkningen
    10,1
    8,7
    Skala 0–20 %. Källa: Brå, Våld i nära relationer, rapport 2026:33, figur 3.7 och 3.10, tabell 3.1.

    Ensamstående med barn är den mest utsatta gruppen i hela undersökningen, och det gäller oavsett vilken form av våld man tittar på. Bland ensamstående kvinnor med barn uppger 19,4 procent att de utsatts under året, jämfört med 7,7 procent bland sammanboende kvinnor utan barn. Familjetypen avser hur man bor när man svarar på enkäten. Gärningspersonen kan vara en tidigare partner, och för många är uppbrottet en del av bilden.

    Funktionsnedsättning frågades det om för första gången. Kvinnor med funktionsnedsättning utsätts nästan dubbelt så ofta som kvinnor utan (16,3 mot 9,2 procent). Bland män är skillnaden liten. För samtliga former av våld är utsattheten större bland personer med funktionsnedsättning.

    Övriga bakgrundsfaktorer ger svagare mönster. Utrikesfödda uppger något lägre utsatthet (8,2 procent) än svenskfödda. Bland kvinnor är utsattheten störst i den lägsta inkomstkvartilen, bland män i den högsta. Skillnaderna mellan storstad och landsbygd, och mellan olika socioekonomiska bostadsområden, är små.

    Psykiskt våld är den vanligaste formen

    Undersökningen delar in våldet i fem kategorier: ekonomiskt, materiellt, psykiskt, fysiskt och sexuellt. Psykiskt våld är i särklass vanligast. 8,6 procent av befolkningen har utsatts för det, mot 1,3 procent för fysiskt våld och 1,5 procent för sexuellt.

    Former av våld i nära relationer 2025
    Andel (%) av befolkningen 16–84 år
    KvinnorMän
    Psykiskt våld
    9,0
    8,2
    Kränkningar och förödmjukelser
    7,3
    5,4
    Kontrollerande beteende
    3,3
    4,3
    Digitalt våld
    1,9
    2,1
    Hot
    2,0
    0,9
    Trakasserier och stalkning
    1,5
    0,9
    Sexuellt våld
    2,4
    0,5
    Fysiskt våld
    1,5
    1,0
    Materiellt våld
    1,5
    0,8
    Ekonomiskt våld
    0,9
    1,0
    Skala 0–10 %. Hot med vapen (0,1 %) och våld med vapen (0,0 %, avrundat) visas inte. Källa: Brå, Våld i nära relationer, rapport 2026:33, tabell 3.1.

    Inom det psykiska våldet är kränkningar och förödmjukelser vanligast, följt av kontrollerande beteende: en partner som bestämmer vem man får träffa, om man får gå hemifrån eller vilka kläder man ska ha. Kontrollerande beteende är den enda formen där en något större andel män än kvinnor uppger utsatthet (4,3 mot 3,3 procent).

    Den största skillnaden mellan könen gäller sexuellt våld. 2,4 procent av kvinnorna och 0,5 procent av männen har utsatts. Vanligast är sexuellt våld genom oaktsamhet, alltså att partnern haft sex med den utsatta fast hen borde ha förstått att den andra inte ville. Bland kvinnor är sexuellt våld vanligare än fysiskt, bland män är det tvärtom.

    Våldet kommer sällan ensamt. 30,5 procent av de utsatta har utsatts för minst två av de fem kategorierna, 35,2 procent av kvinnorna och 24,2 procent av männen. Psykiskt våld finns med i princip alltid när någon utsatts för flera former. Vanligaste kombinationerna är psykiskt och fysiskt våld, och materiellt och psykiskt våld.

    Det som upprepas oftast är digitalt

    2,8 procent av befolkningen utsattes återkommande, det vill säga minst en gång i månaden. De former som oftast upprepas är digitalt våld och ekonomiskt våld. Av dem som utsatts för digitalt våld, till exempel att partnern läser sms, följer en via GPS eller sprider bilder, uppger 38,7 procent att det hände varje månad eller oftare. För ekonomiskt våld är andelen 36,2 procent. Digitalt våld och trakasserier eller stalkning är de former som oftast sker dagligen.

    Var och hur våldet sker

    Våldet sker oftast i långa relationer och medan relationen pågår. Bland utsatta män hade relationen i 42,6 procent av fallen pågått i tio år eller längre, bland kvinnor i 35,8 procent. Kvinnor uppger oftare än män korta relationer på upp till tre år.

    Omständigheterna kring våldet
    Andel (%) av dem som utsattes 2025
    KvinnorMän
    Våldet skedde medan relationen pågick
    74,3
    71,2
    Bodde tillsammans med partnern
    51,0
    62,5
    Barn under 18 år bodde i hushållet
    38,7
    39,0
    Relationen hade pågått tio år eller längre
    35,8
    42,6
    Skala 0–100 %. Frågorna om boende och barn i hushållet ställdes för första gången. Källa: Brå, Våld i nära relationer, rapport 2026:33, figur 3.2–3.5.

    Två nya frågor i årets undersökning gäller hemmet. Drygt hälften av de utsatta bodde ihop med partnern under tiden våldet pågick. Och i nära fyra av tio fall bodde barn under 18 år i hushållet, lika ofta oavsett om den utsatta var kvinna eller man.

    Det är den siffra som rör arbetet med barn och unga mest. Att låta ett barn bevittna vissa brott mot en närstående är sedan den 1 juli 2021 ett eget brott, barnfridsbrott (4 kap. 3 § brottsbalken). Undersökningen säger inte hur många av barnen som såg eller hörde våldet, bara att de bodde där.

    I nästan alla fall var partnern av motsatt kön (96,8 procent av de utsatta kvinnorna uppger en manlig partner, 94,6 procent av de utsatta männen en kvinnlig) och ungefär jämnårig med den utsatta.

    Därför anmäls så lite

    Bara 3,0 procent av de utsatta uppger att våldet polisanmäldes, ungefär som 2022 (2,7 procent). Kvinnor anmäler oftare än män, 3,7 mot 2,0 procent. Ju mer fysiskt och synligt våldet är, desto större andel anmäls.

    Hur stor andel av de utsatta som polisanmälde
    Per form av våld, samtliga utsatta 2025
    Grov misshandel
    18,1
    Trakasserier och stalkning
    10,9
    Fysiskt våld, alla former
    10,3
    Hot
    10,3
    Ekonomiskt våld
    8,8
    Sexuellt våld, alla former
    6,2
    Kontrollerande beteende
    3,6
    Kränkningar och förödmjukelser
    3,6
    Alla utsatta
    3,0
    Skala 0–20 %. Källa: Brå, Våld i nära relationer, rapport 2026:33, tabell 4.1.

    Grov misshandel anmäls av 18,1 procent, kränkningar och kontrollerande beteende av 3,6 procent. Könsskillnaderna är stora för vissa former. Av kvinnor som utsatts för misshandel uppger 13,2 procent att det anmäldes, av män 6,2 procent. Jämfört med 2022 är anmälningsbenägenheten högre för alla former utom sexuellt våld.

    De som inte anmälde fick ange det främsta skälet.

    • Det kändes inte tillräckligt allvarligt. Vanligaste svaret för båda könen, 43,9 procent av männen och 37,4 procent av kvinnorna.
    • Partnern bad om ursäkt eller visade ånger. Näst vanligast.
    • Kvinnor svarar oftare än män att det ändå inte skulle gå att bevisa, att de inte förstod att det var ett brott, att de var rädda att det skulle bli värre eller att de kände skuld och skam.

    Många valde "annat skäl" och fick beskriva det i fritext. Där beskriver de utsatta ofta det som hänt som en konflikt eller ett bråk, inte som ett brott, och flera skriver att det var en kombination av skäl. I metodavsnittet beskriver Brå hur våld ofta normaliseras, när kontroll från partnern och anpassning från den utsatta gradvis flyttar gränsen för vad som känns normalt.

    Vart vänder sig de utsatta för stöd?

    Ungefär var sjätte utsatt, 16,2 procent, sökte någon form av stöd eller hjälp. Det är samma nivå som 2022. Kvinnor söker oftare (19,3 procent) än män (11,8 procent). Den som söker får oftast hjälp: 85,3 procent av de stödsökande fick stöd, upp från 81,5 procent förra gången.

    Vanligast är att söka sig till en psykolog eller terapeut (60,1 procent av de stödsökande). Därefter kommer socialtjänsten och vuxenpsykiatrin eller BUP. Kvinnor vänder sig oftare än män till kvinnojourer, stödtelefoner och sjukvården. Socialtjänsten och sjukvården tar en större del än i förra mätningen.

    Av de stödsökande vände sig till socialtjänsten
    15,1 %22,6 %
    2022 → 2025
    Av de stödsökande vände sig till sjukvården
    9,6 %15,7 %
    2022 → 2025

    Att berätta för någon är betydligt vanligare än att söka hjälp. Drygt hälften (50,5 procent) har berättat för någon om våldet, 58,3 procent av kvinnorna och 39,5 procent av männen. Andelen män har ökat något sedan 2022, då den var 36,1 procent.

    Få får skador som kräver vård. 3,1 procent av de utsatta kvinnorna och 2,1 procent av männen besökte eller hade behövt besöka läkare, sjuksköterska eller tandläkare. Bland dem som utsatts för fysiskt våld är andelen 12,7 procent för kvinnor och 9,2 procent för män.

    Har våldet minskat sedan 2022?

    Andelen utsatta är lägre 2025 i alla åldersgrupper, och mönstren mellan grupperna är i stort sett desamma. Minskningen är störst bland unga kvinnor.

    Utsatta i befolkningen 16–84 år
    13,6 %9,4 %
    2022 → 2025
    Utsatta kvinnor 20–24 år
    30,0 %16,2 %
    2022 → 2025

    En del skillnader från 2022 syns inte längre. Bland svenskfödda med minst en svenskfödd förälder var könsskillnaden tydlig 2022 (16,0 procent kvinnor mot 11,5 procent män) men har krympt till 10,4 mot 9,0 procent. Bland män var utsattheten 2022 störst i områden med socioekonomiska utmaningar, 2025 är den minst där.

    Brå är tydliga med att två mätpunkter inte räcker för att tala om en trend. Rapporten är beskrivande och förklarar inte varför nivåerna skiljer sig. Andelen som inte besvarade den inledande frågan om parrelation steg också, från 9,1 till 13,6 procent. Brå upprepar nu undersökningen vartannat år, så nästa mätning görs i NTU 2028.

    Vad betyder siffrorna för socialtjänst, familjehemsvård och HVB?

    Rapporten vänder sig uttryckligen till tjänstepersoner i kommuner och regioner och till kvinno- och mansjourer. Fyra resultat är särskilt relevanta för den som möter barn och familjer i sitt arbete.

    Det mesta syns aldrig i en polisanmälan. 97 av 100 utsatta anmäler inte, och det psykiska våldet anmäls minst. Det som kommer fram i ett samtal med en socialsekreterare, vid ett hembesök eller i en journalanteckning på ett HVB kan vara den enda dokumentation som finns.

    Barn finns i hushållet i fyra fall av tio. Ensamstående föräldrar är den mest utsatta gruppen. För en utredning om barns behov av skydd, eller en placering efter att våld uppdagats, är det en påminnelse om att våldet ofta har pågått länge och i flera former.

    Socialtjänsten är en allt vanligare väg in. Andelen av de stödsökande som vände sig dit ökade från 15,1 till 22,6 procent. Det ställer krav på att signaler om våld fångas och dokumenteras på ett sätt som går att följa upp.

    Psykiskt våld är nu ett eget brott. Sedan den 1 juli 2026 är det straffbart att upprepade gånger utsätta någon för kränkningar, otillbörligt tvång eller otillbörlig övervakning som är ägnade att allvarligt skada personens självkänsla (4 kap. 7 b § brottsbalken). Kartläggningen gäller 2025 och påverkas inte av lagändringen. Nästa mätning gör det.

    Så stödjer Omsio arbetet

    När ett barn placeras efter våld i hemmet behöver uppgifterna om barnet skyddas och riskerna vara kända från första dagen. I Omsio har varje placering en sekretessnivå: normal, sekretessmarkering, skyddad folkbokföring eller fingerade personuppgifter. En skyddad placering syns bara för administratörer, ansvarig konsulent och socialsekreterare samt det familjehem där barnet bor. Läs mer om hur vi skyddar känsliga personuppgifter.

    På HVB och stödboende görs en riskbedömning vid inskrivning där våld och hot är egna områden: vad man vet, varifrån uppgiften kommer, hur stor risken är och vad som görs för att minska den. Konsulenten skriver journalanteckningen direkt efter hembesöket i telefonen, så att en iakttagelse finns i akten samma dag. Allt ligger i samma system som ledningssystemet och avvikelserna, med inloggning med BankID och data lagrad i Sverige.

    Vill du se hur det ser ut i din verksamhet? Boka en demo så visar vi.


    Källa: Brottsförebyggande rådet (2026). Våld i nära relationer. Kartläggning av utsattheten i befolkningen under 2025. Rapport 2026:33. Författare Anna Frenzel. Fler tabeller finns på bra.se/relationsvald.

    Vanliga frågor

    Enligt Brås rapport 2026:33 uppger 9,4 procent av befolkningen mellan 16 och 84 år att en nuvarande eller tidigare partner utsatt dem för någon form av våld under 2025. Andelen är 10,1 procent bland kvinnor och 8,7 procent bland män.

    Psykiskt våld. 8,6 procent av befolkningen har utsatts, och vanligast är kränkningar och förödmjukelser följt av kontrollerande beteende. Fysiskt våld (1,3 procent) och sexuellt våld (1,5 procent) är ovanligare.

    3,0 procent av de utsatta uppger att våldet polisanmäldes under 2025. Vanligaste skälet att låta bli är att det inte kändes tillräckligt allvarligt, följt av att partnern bett om ursäkt eller visat ånger.

    Andelen utsatta är lägre 2025 (9,4 procent) än 2022 (13,6 procent). Brå betonar att det bara finns två jämförbara mätningar och att det därför inte går att tala om en trend.

    Vill ni se hur det fungerar i praktiken?

    Omsio samlar placeringar, rapporter, avtal och kommunikation för familjehem, HVB och stödboende på ett tryggt ställe.

    Våld i nära relationer: Brås kartläggning 2025