Kommunal upphandling av familjehemsvård: så fungerar Addas ramavtal och så förbereder du din verksamhet

För att bli leverantör av konsulentstödd familjehemsvård till svenska kommuner måste din verksamhet klara en formell upphandlingsprocess, och du behöver förstå hur ramavtalen fungerar i praktiken.

För många konsulentföretag och verksamhetsägare inom familjehemsvården är upphandlingsprocessen en svart låda. Man vet att kommunen köper tjänster, men exakt hur avropet går till, vilka krav som ställs och vad som händer vid uppföljning är ofta oklart. Den här guiden går igenom hur Addas ramavtal är uppbyggt, vilka krav som ställs, hur kommunen väger anbuden, hur avropet går till, och vad året utan ramavtal lämnade efter sig.

Addas ramavtal är navet i kommunal familjehemsvård

De flesta svenska kommuner köper konsulentstödd familjehemsvård genom ramavtal som upphandlas centralt av Adda Inköpscentral (tidigare SKL Kommentus). Adda agerar inköpscentral och genomför upphandlingen å kommunernas vägnar, vilket innebär att enskilda kommuner slipper driva egna upphandlingar.

Ramavtalet Konsulentstödd familjehemsvård 2024 gäller sedan den 15 september 2026 och löper till den 14 september 2030. Det ersatte Konsulentstödd familjehemsvård 2019, som löpte ut den 14 september 2025 och inte kunde förlängas. Mellan de två avtalen gick ett helt år utan centralt ramavtal: först drog kvalificeringen av leverantörer ut på tiden, sedan överprövades tilldelningen i Förvaltningsrätten i Stockholm (mål 8576-26, inkommet den 20 april 2026). Vad det året innebar för kommuner och verksamheter har vi analyserat separat.

För verksamheter som vill leverera till kommuner räcker det inte att bli antagen en gång. Adda följer löpande upp att leverantörer uppfyller avtalsvillkoren, och under den föregående avtalsperioden hävdes ramavtal med flera bolag som inte levde upp till kraven på ekonomisk ställning eller som inte deltog i uppföljning. I 2024 års avtal har Adda dessutom utökat kontrollerna till att omfatta företrädare och nyckelpersoner i bolagen, en följd av problemen med oseriösa aktörer inom individ- och familjeomsorgen.

Ramavtalet är uppdelat i fyra anbudsområden

En vanlig missuppfattning är att konsulentstödd familjehemsvård upphandlas som en enda tjänst med ett enda pris. Ramavtalet 2024 är uppdelat i fyra anbudsområden, och en leverantör kvalificerar sig och lämnar pris separat för varje område den vill leverera inom:

• Allmänt och förstärkt familjehem för barn och unga under 21 år
• Konsulentstödd familjehemsvård för vuxna
• Konsulentstödda jourhem för barn och unga under 21 år
• Handledning och stöd till familjehem i kommunens egen regi

Ramavtalet omfattar svenska verksamheter med familjehem i Sverige. Verksamheter som enbart rekryterar familjehem ingår inte, och insatser utöver de tilläggstjänster som anges per område ingår inte heller.

Uppdelningen spelar roll för hur du positionerar din verksamhet. En mindre aktör kan välja att kvalificera sig starkt inom ett par områden i stället för att sprida sig tunt över alla. För kommunen skapar strukturen jämförbarhet: den ser pris och kvalitet inom varje område för sig, i stället för ett svårtolkat paketpris. Antagna verksamheter listas i Addas urvalsdatabas, där kommunerna söker och jämför utifrån barnets behov.

Vilka krav ställs på leverantörer?

Kravspecifikationen i en upphandling av familjehemsvård omfattar flera områden. Här är de som avgör mest:

Tillstånd från IVO, giltigt vid varje avrop

Konsulentstödd familjehemsvård är tillståndspliktig sedan 2017, och ett giltigt IVO-tillstånd är ett obligatoriskt kvalificeringskrav. Tillståndet ska dessutom vara giltigt vid varje enskilt köp, inte bara vid anbudstillfället. Kommunen förväntas kontrollera det när ett avrop görs, så ett tillstånd som gått ut eller ändrats sedan anbudet lämnades kan stoppa en placering. Regeringens besked om tillståndskrav för familjehem pekar dessutom mot att kraven skärps ytterligare framöver.

Ekonomisk ställning, och kontroll av företrädare

Din verksamhet måste kunna visa stabil ekonomi: positiv kreditvärdighet, inga skatteskulder och ordnad bokföring. Adda kontrollerar detta både vid antagning och löpande under avtalsperioden. Bolag som inte klarar kontrollen riskerar att få sitt ramavtal hävt, något som skedde med flera leverantörer under 2024.

Det nya i 2024 års avtal är att kontrollen sträcker sig längre än till bolaget som juridisk person. Med välfärdsbrottslighet inom individ- och familjeomsorgen som bakgrund granskar Adda numera även företrädare och nyckelpersoner, och det är enklare än tidigare att utesluta leverantörer som inte håller måttet. Det var den utökade kontrollen som gjorde att kvalificeringen tog längre tid än planerat.

Kompetens och bemanning

Kommunen vill veta att de familjehem ni förmedlar får kvalificerat stöd. Det ställs typiskt krav på:

• Utbildad och erfaren personal med relevant socionomexamen eller motsvarande
• Handledning till familjehem med dokumenterad metodik
• Tillgänglighet, ofta med krav på jourtelefon dygnet runt
• Kontinuitet i kontaktperson gentemot familjehemmet

Systematisk uppföljning

Ett återkommande krav är att verksamheten har rutiner för systematisk uppföljning av varje placering. Det handlar om regelbundna besök i familjehemmet, dokumenterade samtal med barnet och uppföljning mot den genomförandeplan som socialtjänsten tagit fram.

Här blir kvaliteten på din dokumentation avgörande. En verksamhet som kan visa strukturerade uppföljningar med tidsangivelser, noteringar och åtgärder har ett tydligt övertag jämfört med en som förlitar sig på informella anteckningar.

Kvalitetsledningssystem

Allt fler upphandlingar ställer krav på att leverantören har ett dokumenterat kvalitetsledningssystem, alltså skriftliga rutiner för hur verksamheten arbetar med avvikelser, klagomål, Lex Sarah-rapportering och systematiskt förbättringsarbete. Hur ni bygger ett som faktiskt används har vi beskrivit i guiden om egenkontroll och ledningssystem.

Så väger kommunen anbuden

Syftet med ramavtalet är öppenhet om kvalitet och pris, så att kommunen kan få bästa möjliga stöd och handledning till familjehemmen. I praktiken betyder det att du sällan vinner på pris ensamt. Kvalitet vägs in, och den ska gå att belägga.

De faktorer som återkommer i utvärderingen är bemanning och kompetens hos konsulenterna, hur handledningen till familjehemmen är organiserad, tillgänglighet vid akuta lägen, och hur verksamheten dokumenterar och följer upp sina placeringar. Här avgörs skillnaden mellan en verksamhet som kan visa sin kvalitet och en som bara påstår den.

Har ni redan ordning på hur ni journalför löpande och hur genomförandeplanen hålls levande går den delen av anbudet i stort sett av sig själv. Ligger informationen utspridd i mejl, pärmar och lösa dokument blir varje anbud och varje avtalsuppföljning ett grävarbete.

Så går avropet till i praktiken

När en kommun behöver ett familjehem för ett specifikt barn gör den ett avrop mot ramavtalet. Det kan ske genom förnyad konkurrensutsättning, där kommunen skickar en förfrågan till leverantörerna på ramavtalet och väljer utifrån bästa matchning och pris. Alternativt avropar kommunen direkt enligt den ordning som fastställs i ramavtalet, med urvalsdatabasen som verktyg för att hitta verksamheter som matchar barnets behov.

För din verksamhet innebär det att du måste kunna svara snabbt och strukturerat på förfrågningar. Kommunen vill typiskt veta:

• Vilket familjehem ni föreslår och varför det matchar barnets behov
• Familjehemmets erfarenhet och utbildning
• Vilken stöd- och handledningsinsats som ingår
• Pris per dygn

En välstrukturerad presentation som tydligt kopplar familjehemmets profil till barnets behov gör stor skillnad. Socialsekreterare som hanterar många förfrågningar samtidigt uppskattar leverantörer som gör det enkelt att bedöma matchningen.

Dokumentation: den tysta kvalifikationen

Dokumentationen avgör mer än något annat om din verksamhet klarar sig genom både upphandling och löpande uppföljning. Det handlar om allt från journalföring och genomförandeplaner till ekonomisk redovisning och avvikelsehantering.

Verksamheter som fortfarande hanterar dokumentation i kalkylark, delade mappar eller pärmar får allt svårare att möta de krav som ställs. Kommuner förväntar sig att leverantörer kan redovisa insatser, uppföljningar och händelser på ett strukturerat och spårbart sätt.

Att digitalisera journalföringen är ett konkret steg som både förenklar den interna kvalitetshanteringen och stärker er position vid upphandling. Strukturerad digital dokumentation ger er underlag att visa exakt hur ni arbetar, inte bara berätta om det.

Året utan ramavtal: vad det lämnade efter sig

Mellan den 14 september 2025 och den 15 september 2026 fanns inget centralt ramavtal att avropa nya placeringar från. Pågående placeringar löpte vidare på 2019 års villkor, medan kommunerna löste nya placeringar med egna avtal och direktupphandlingar.

Det året förändrade hur kommunerna köper. Många byggde upp egna kravspecifikationer och rutiner för avtalsuppföljning, och de rutinerna försvinner inte för att ramavtalet nu är på plats. Räkna med att kommuner även framöver ställer mer detaljerade frågor om kvalitet och ekonomi än de gjorde när ramavtalet skötte grovsorteringen åt dem. Hela förloppet, och vad det lärde konsulentverksamheterna, finns i vår analys av Adda-förseningen.

Vad händer framöver?

Ramavtalet löper till den 14 september 2030. Under avtalstiden följer Adda upp leverantörerna genom årliga enkäter, dialog och besök, med löpande kontroll av att de är ekonomiskt stabila. Resultaten, liksom eventuella åtgärder och sanktioner, delas med kommunerna via urvalsdatabasen, och en verksamhet med brister kan avropsstoppas tillfälligt, vilket hindrar den från att ta emot nya placeringar. Att vara antagen är alltså början, inte målet.

Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att kartlägga familjehemmens ersättningar, med slutredovisning i juni 2026. Resultatet kan påverka hur kommuner prissätter avrop framöver. Samtidigt pågår förberedelser för tillståndsprövning av familjehem via IVO, vilket på sikt innebär ytterligare krav på systematik och transparens. Verksamheter som redan har god ordning på dokumentation och säkerhet har ett försprång när de nya reglerna träder i kraft.

Checklista: är din verksamhet redo för upphandling?

Använd den här listan som utgångspunkt:

1. Giltigt IVO-tillstånd: och en föreståndare som uppfyller kraven
2. Anbudsområden valda: vilka av de fyra områdena ni faktiskt kan leverera inom
3. Ekonomi i ordning: positiv kreditvärdighet, inga skatteskulder, aktuell årsredovisning
4. Kompetenskrav dokumenterade: CV och utbildningsbevis för all personal som arbetar med familjehem
5. Kvalitetsledningssystem: skriftliga rutiner för avvikelser, klagomål och Lex Sarah
6. Strukturerad journalföring: digital, spårbar och med tidsangivelser
7. Uppföljningsrutiner: dokumenterade besök, samtal och åtgärder per placering
8. Tillgänglighet: jourfunktion och tydliga kontaktvägar för kommunen
9. Familjehemsregister: aktuell översikt över era familjehem med profiler och tillgänglighet

Om ni kan bocka av samtliga punkter har ni en stabil grund. Om inte: börja med de luckor som är enklast att täppa till.

Omsio är byggt för att ge familjehemskonsulenter precis den strukturen, från journalföring och uppföljning till den dokumentation som kommuner förväntar sig vid upphandling, avrop och avtalsuppföljning.