Hoppa till innehåll
    Tillbaka till artiklarna

    Två månader efter utredningen: när jourhemmet blir barnets hem på obestämd tid

    5 oktober 2026
    Ett ljust litet sovrum i morgonljus med en nybäddad säng, en packad bag på golvet, en byrå med en lampa och ett fönster mot björkar i höstfärger

    Ett barn får vara placerat i jourhem högst två månader efter att socialnämndens utredning avslutats, om det inte finns särskilda skäl. Regeln stod i 6 kap. 6 § i den gamla socialtjänstlagen och följde med in i socialtjänstlagen (2025:400). Utredningen ska normalt vara klar inom fyra månader, så ett barn som placeras akut när utredningen inleds ska som regel ha flyttat vidare inom ett halvår.

    Gränsen håller dåligt. När stadsrevisionen i Helsingborg granskade kommunens rekrytering av jour- och familjehem 2024 hade 59 procent av barnen i jourhem fått en familjehemsplacering inom sex månader under 2023, mot 57 procent året innan. I augusti 2024 fanns 36 jourhemsplaceringar i kommunen som pågått längre än sex månader. Det är en kommuns siffror, men bristen på familjehem som ligger bakom dem finns i hela landet.

    För konsulentverksamheten som tillhandahåller jourhemmet är det här ingen fråga i marginalen. Det är verksamhetens hem som bär barnet medan nämnden letar.

    Fristen räknas från ett datum som jourhemmet sällan känner till

    Tvåmånadersgränsen börjar löpa när nämndens utredning avslutades, inte på placeringsdagen. Det datumet finns hos socialtjänsten. Konsulenten får ofta veta att utredningen är klar först när någon frågar, och jourhemsföräldrarna får veta det ännu senare.

    Följden blir att ingen i hemmets närhet kan säga när barnet har passerat gränsen. Den enklaste åtgärden är också den som oftast hoppas över. Fråga socialsekreteraren vilket datum utredningen avslutades och skriv in svaret i journalen samma dag. Därefter går det att räkna, och att ta upp frågan i tid.

    Särskilda skäl är nämndens bedömning och ska gå att peka på

    Regeln infördes för att komma till rätta med alltför långvariga jourhemsplaceringar, som regeringen skrev i propositionen Utveckling av den sociala barn- och ungdomsvården (prop. 2006/07:129). Undantaget för särskilda skäl finns kvar, och vad som räknas bedömer nämnden i det enskilda fallet.

    Ett vanligt läge är att jourhemmet självt utreds för att bli barnets familjehem. Ett annat är att en hemflyttning är nära förestående och en ny flytt däremellan skulle skada mer än den hjälper. Båda är begripliga skäl. Problemet uppstår när placeringen bara fortsätter, utan att någon har sagt vilket skäl som gäller.

    Konsulenten kan inte fatta det beslutet, men kan be om det. Ett skäl som står i socialtjänstens akt går att planera kring. Ett skäl som ingen har formulerat betyder i praktiken att barnet väntar på att ett familjehem dyker upp.

    Ett jourhem är inte byggt för att bära ett år

    Jouruppdraget bygger på beredskap. Familjen har tackat ja till att ta emot barn med kort varsel, ofta i kris, under en begränsad tid. När en placering drar ut händer flera saker samtidigt.

    • Jourplatsen är upptagen, och verksamheten kan inte ta emot nästa akuta förfrågan i det hemmet.
    • Barnet knyter an. En flytt efter åtta månader är ett nytt uppbrott, inte en planerad övergång från ett tillfälligt boende.
    • Familjen har planerat sitt liv kring ett kort uppdrag. Semester, egna barns behov och ork räcker inte alltid för ett långt.

    Handledningen behöver följa med. Den som stöttade familjen genom en akut inskrivning behöver nu stötta den genom osäkerhet: hur mycket ska barnet få veta, hur pratar man om en flytt som ingen kan datera, och vad gör familjen om den själv vill bli barnets familjehem.

    Tre frågor till varje uppföljning med socialsekreteraren

    När en jourhemsplacering närmar sig två månader efter avslutad utredning är det de här frågorna som behöver svar, och svaren hör hemma i dokumentationen om barnet.

    1. Vilket datum avslutades utredningen?
    2. Har nämnden bedömt att det finns särskilda skäl för fortsatt jourhemsvård, och vilka är de?
    3. Vad är planen för barnets nästa boende, och vem ansvarar för att den blir av?

    Den tredje frågan är den som oftast får ett vagt svar. Det är också den som mest påverkar hur jourhemmet och barnet ska förberedas.

    Hur många av era pågående jourhemsplaceringar har passerat två månader efter avslutad utredning, och för hur många av dem kan ni säga vilka de särskilda skälen är?

    Vill ni se hur det fungerar i praktiken?

    Omsio samlar placeringar, rapporter, avtal och kommunikation för familjehem, HVB och stödboende på ett tryggt ställe.

    Jourhem längre än två månader: vad lagen kräver och vem som räknar