Insatser utan samtycke från 2 januari 2027: öppenvården får uppdrag där ingen har sagt ja

Från den 2 januari 2027 kan socialnämnden besluta att ett barn, en ung person eller en vårdnadshavare ska delta i en insats utan att ha sagt ja till den. Insatserna som avses är öppna insatser enligt socialtjänstlagen: samtalsbehandling, föräldrastödsprogram, kvalificerad kontaktperson, strukturerad öppenvård. Placeringar är uttryckligen undantagna. Det är alltså öppenvården, kommunal och privat, som kommer att möta de här klienterna i dörren.
Lagen fyller glappet mellan frivillighet och omhändertagande
Lagen (2026:1637) om insatser inom socialtjänsten när samtycke saknas utfärdades den 20 augusti 2026. Riksdagen hade bifallit regeringens proposition 2025/26:295 den 13 augusti, efter att den lämnats in den 30 juni. Alla delar utom reglerna om elektronisk övervakning träder i kraft den 2 januari 2027, dagen efter att nya LVU börjar gälla.
Regeringens egen beskrivning är att lagen ska fylla glappet mellan frivilliga insatser och omhändertagande för tvångsvård. I dag finns en smal motsvarighet i LVU 22 §, det så kallade mellantvånget. Nämnden kan besluta att en ung person ska hålla kontakt med en särskilt kvalificerad kontaktperson eller delta i behandling i öppna former, och bara på grund av den unges eget beteende. Den nya lagen är bredare på tre sätt. Den omfattar alla öppna insatser för personliga behov, den omfattar vårdnadshavare, och den gör det möjligt att lägga särskilda villkor ovanpå insatsen.
Syftet står i 1 kap. 2 §: att genom skydd och stöd förebygga och förhindra att barn och unga far illa. Samtycke är fortfarande huvudregeln. Enligt 1 kap. 3 § ska insatser i första hand ges med samtycke enligt socialtjänstlagen, och ett beslut utan samtycke förutsätter att nämnden kan anta att insatsen inte går att få till frivilligt.
Besluten gäller öppna insatser, aldrig placeringar
Med insatser menar lagen sådana insatser för personliga behov som ingår i nämndens ansvar enligt 11 kap. 1 § socialtjänstlagen (2025:400). Men 1 kap. 5 § räknar upp det som ett beslut aldrig får avse: vård i familjehem, jourhem, stödboende eller HVB, och boende i bostad med särskilt stöd eller skyddat boende.
Gränsen går åt andra hållet också. Så länge barnet är placerat utanför hemmet med stöd av socialtjänstlagen, nya LVU, LVM eller lagen om skyddat boende får nämnden inte fatta beslut om insatser eller villkor för barnet (1 kap. 4 §), och ett pågående beslut upphör om barnet placeras (9 kap. 5 §). Vårdnadshavaren kan däremot få ett beslut om insatser medan barnet är placerat, om det behövs med hänsyn till barnets hälsa eller utveckling (3 kap. 4 §).
För ett HVB är den intressanta paragrafen 4 kap. 6 §. När ett barn eller en ung person skrivs ut från ett HVB eller ett särskilt ungdomshem ska nämnden överväga om det behövs ett beslut om insatser och särskilda villkor. Utskrivningen blir ett tillfälle där nämnden ska ta ställning, och den som skriver utskrivningsplanen gör klokt i att veta det. Stödboende nämns inte i paragrafen, men inget hindrar nämnden från att fatta beslut när en ung person lämnar ett stödboende, eftersom beslutet bara är spärrat så länge placeringen pågår.
Grunderna för ett beslut om barnet eller den unge är det egna beteendet (4 kap. 1 och 2 §§): skadligt bruk eller beroende, brottslig verksamhet eller något annat socialt nedbrytande eller destruktivt beteende. Det räcker att det på grund av konkreta omständigheter finns skäl att anta att beteendet kommer att utvecklas. Med ung person menas den som fyllt 18 men inte 21 år, så lagen når längre än barndomen.
Särskilda villkor: det personalen kommer att möta i vardagen
När nämnden har beslutat om en insats får den också besluta om särskilda villkor. För barn och unga får villkoren bara gälla fem saker (4 kap. 3 §).
| Villkor | Vad lagen säger |
|---|---|
| Skolgång | Barnet ska gå i skolan |
| Fritidsaktivitet | Deltagande i en fritidsaktivitet |
| Praktik eller sysselsättning | Praktik, kompetenshöjande verksamhet eller annan sysselsättning |
| Nykterhet och drogfrihet | Nämnden får kontrollera med blod-, urin-, utandnings-, saliv-, svett- eller hårprov (5 kap. 4 och 5 §§) |
| Uppehålla sig i bostaden | Tidigast från kl. 18.00 och längst till kl. 07.00, högst sex månader i taget (4 kap. 4 § och 7 kap. 2 §) |
Ett villkor om att vara hemma på kvällen och natten är det villkor som ligger närmast tvång, och lagen behandlar det därefter. Nämnden ska genast informera Polismyndigheten när ett sådant villkor beslutas, ändras eller upphör (6 kap. 6 och 8 §§). Reglerna om elektronisk övervakning, som gör det möjligt för förvaltningsrätten att på nämndens ansökan besluta om kontroll av villkoret, har inget ikraftträdandedatum ännu. Elektronisk övervakning får enligt lagtexten inte beslutas för barn under 13 år.
Ett beslut om insatser eller villkor gäller omedelbart och för viss tid (7 kap. 1 och 2 §§). Nämnden ska minst var sjätte månad överväga om insatsen eller villkoret fortfarande behövs (9 kap. 1 §). Insatser till barn och unga upphör senast vid 21 års ålder, insatser till vårdnadshavare senast när barnet fyller 18.
Vårdnadshavaren kan få ett eget beslut, med vite bakom
Den största skillnaden mot mellantvånget är att vårdnadshavaren kan bli föremål för ett beslut. Enligt 3 kap. 1 § får nämnden besluta att en vårdnadshavare ska delta i en eller flera insatser om det finns konkreta omständigheter som talar för att barnet utsätts för, eller kommer att utsättas för, något av förhållandena i 3 kap. 2 §: fysisk eller psykisk misshandel, sexuella kränkningar eller exploatering, brister i omsorgen om grundläggande behov, negativ social kontroll eller något annat skadligt förhållande. Samma möjlighet finns när barnet självt uppvisar ett destruktivt beteende.
Nämnden får förena beslutet med vite (8 kap. 1 §), och vitet får inte omvandlas till fängelse. Särskilda villkor för en vårdnadshavare får bara röra skyldigheter i barnets dagliga omsorg (3 kap. 5 §). Propositionen innehåller dessutom ett förslag om tillfällig föräldrapenning för den som behöver avstå arbete för att delta.
För en utförare av föräldrastöd eller familjebehandling betyder det att en förälder kan sitta i ert samtalsrum därför att alternativet är ett vite. Det ställer andra krav på hur första mötet läggs upp än när familjen har bett om hjälp själv. Vårdnadshavaren ska enligt 2 kap. 6 § ändå ges möjlighet att vara delaktig i hur insatsen utformas och genomförs, och det är i den delaktigheten utföraren har sitt utrymme.
Ett exempel: 16-åringen som skrivs ut från HVB
Ta en 16-åring som varit placerad på HVB enligt socialtjänstlagen i åtta månader efter upprepade misstankar om narkotikabrott. Placeringen avslutas i mars 2027 och den unge flyttar hem.
Under placeringen kan nämnden inte fatta något beslut enligt den nya lagen om den unge (1 kap. 4 §). Men vid utskrivningen ska nämnden överväga det (4 kap. 6 §). Säg att nämnden beslutar att den unge ska delta i strukturerad öppenvård hos en privat utförare två gånger i veckan, med villkor om skolgång, drogfrihet och att uppehålla sig i bostaden mellan 21.00 och 06.00 i fyra månader. Eftersom den unge fyllt 15 krävs både vårdnadshavarnas och den unges eget samtycke för en frivillig lösning, och nämnden har bedömt att det inte går att få. Nämnden upprättar en särskild genomförandeplan (5 kap. 1 §), informerar polisen om hemmavistelsevillkoret, och beslutet gäller omedelbart.
Utföraren får ett uppdrag där tre saker är nya jämfört med ett vanligt öppenvårdsärende. Den unge har inte sagt ja. Nämnden har en lagstadgad skyldighet att följa genomförandet genom regelbunden kontakt med både den unge och vårdnadshavarna (5 kap. 3 §), så den kommer att fråga efter underlag oftare. Och uteblivna besök får en följd. Nämnden kan kalla den unge och vårdnadshavarna till samtal i syfte att förmå honom att följa beslutet (8 kap. 2 §), men bara om nämnden vet att besöken uteblivit.
Senast i september 2027 ska nämnden ha övervägt om insatsen och villkoren fortfarande behövs. Det underlaget kommer till stor del att vara utförarens dokumentation.
Nämnden äger planen, utföraren äger genomförandet
Lagen lägger beslut, särskild genomförandeplan, uppföljning, kontroll av drogfrihet och alla kontakter med polisen hos socialnämnden. Det som ligger hos utföraren är genomförandet, och dokumentationskraven för det är desamma som för alla andra öppna insatser enligt socialtjänstlagen. Nämndens plan är en mottagen handling i er akt, och er egen genomförandeplan beskriver hur ni gör uppdraget. I Omsio registreras nämndens plan under Mottagna planer på placeringen, medan verksamhetens plan skrivs för sig med mål, delmål och uppföljning, så att det går att se vad nämnden begärt och vad ni gjort av det.
Två saker förtjänar en egen rutin. Den ena är hur ni rapporterar avvikelser från planen till nämnden: uteblivna besök, avbrutna samtal, en förälder som inte kommer. Lagens verktyg vid bristande medverkan ligger hos nämnden och fungerar bara om nämnden får veta. Den andra är provtagningen. Beslut om att uppmana till prov fattas av nämnden och ska ange vilket slags prov och syftet (5 kap. 6 §). Om ert uppdrag innehåller provtagning i praktiken ska avtalet säga vem som gör vad, var provet analyseras och vad ni gör när ett prov är positivt.
Det finns också en informationsplikt som utföraren hamnar mitt i. Barnet eller den unge ska kontinuerligt få information om beslut som rör honom eller henne och hur de överklagas, anpassad till ålder och mognad, och den som lämnar informationen ska så långt det är möjligt försäkra sig om att den har förståtts (2 kap. 3 och 4 §§). Ett barn som fyllt 15 för sin egen talan (2 kap. 5 §). Den som sitter i samtalsrummet varje vecka är ofta den som får frågan om vad beslutet betyder.
Sex saker att gå igenom före den 2 januari
- Läs ert tillstånd från IVO. Målgruppen och inriktningen i beslutet avgör om ni kan ta emot uppdrag enligt den nya lagen, och en ny inriktning kräver ny ansökan.
- Fråga era uppdragsgivande kommuner hur de tänker använda lagen och vilka utförare de vill anlita. Många kommuner skriver riktlinjer just nu.
- Skriv in i avtalsmallen hur uppföljning till nämnden ska ske när klienten inte samtyckt: vad som rapporteras, hur snabbt och till vem.
- Bestäm vad som gäller för provtagning: vem, var, och vad som händer vid positivt prov.
- Gå igenom hur ni informerar barn och unga om beslutet och överklagandet, och hur ni dokumenterar att informationen lämnats.
- För HVB: lägg in i utskrivningsplanen att nämnden ska ta ställning till insatser och villkor vid utskrivningen, och begär besked innan klienten flyttar.
Frågan att ställa i personalgruppen är enklare än lagtexten. Om en 16-åring kommer till er på måndag därför att nämnden beslutat det och inte därför att hon vill, vad gör ni annorlunda i det första samtalet?
Vanliga frågor
Vill ni se hur det fungerar i praktiken?
Omsio samlar placeringar, rapporter, avtal och kommunikation för familjehem, HVB och stödboende på ett tryggt ställe.