Knappt hälften har gymnasiebehörighet vid 17. Skolan är den del av placeringen ingen äger

Ett barn som flyttar till ett familjehem i en annan kommun byter oftast skola samma vecka. Beslutet om placeringen fattas av socialnämnden, skolbytet ska ordnas mellan två huvudmän som sällan har talat med varandra tidigare, och den som ser barnets första skoldag på nära håll är familjehemmet och dess konsulent.

Knappt hälften har gymnasiebehörighet vid 17

Socialstyrelsen publicerade 2026 en registerstudie av skolgången hos placerade barn: 94 000 barn födda 1999–2017, placerade i samhällsvård till och med 2024. Knappt hälften av dem hade gymnasiebehörighet vid 17 års ålder. Ju fler placeringar ett barn haft under uppväxten, desto större är risken för låga betyg, för utebliven behörighet och för att gymnasieutbildning saknas vid 20 års ålder. Behörigheten är vanligare bland dem som varit i familjehemsvård, inklusive nätverkshem och jourhem, än bland dem som varit på HVB eller SiS.

Siffran mäter inte familjehemmets insats. Den mäter vad som hände runt barnet under flera år, och skolbytena är en av de mest konkreta delarna av det.

SAMS är skrivet för socialsekreteraren och rektorn

I januari 2026 publicerade Socialstyrelsen, Skolverket och SPSM en uppdaterad version av SAMS, stödet för samverkan mellan socialtjänst och skola när en placering innebär skolbyte. Materialet är indelat i tre faser, inför en placering, under en placering och inför avslut av en placering, med steg som klargör vem som gör vad. Målgruppen är socialsekreteraren inom myndighetsutövningen och rektorn på skolan.

Konsulentverksamheten står inte med. Det är följdriktigt, eftersom modellen fördelar ansvar mellan två huvudmän och konsulenten inte är någondera. I praktiken betyder det ändå att den part som har tätast kontakt med barnets vardag under de första veckorna saknar roll i den modell som ska hålla ihop skolgången.

Vad konsulenten kan bära utan att ta över ansvaret

Före inflyttningen: ta reda på vilken skola barnet ska börja i, om den är kontaktad och vem på skolan som är namngiven mottagare. Frågan ställs till socialsekreteraren, och svaret skrivs ner. Ett skolbyte som är beslutat men oförberett ser likadant ut i handlingarna som ett som är klart.

Under placeringen är frånvaron det tidigaste tecknet. Familjehemmet vet vilken morgon barnet inte gick, ofta veckor innan skolans egen rutin slår till.

Inför ett avslut kommer ofta det andra skolbytet, vid hemflyttning eller byte av familjehem. Den fasen finns i SAMS, men den planeras sällan med samma framförhållning som inflyttningen.

Genomförandeplanen är rätt plats för skolgången. Ett mål som säger att barnet ska ha en fungerande skolgång går inte att följa upp. Ett delmål som anger vem som har kontakten med skolan går att följa upp, och det är samma precision som gör genomförandeplanen till ett levande arbetsverktyg i övrigt.

Dokumentationen behöver inte vara omfattande för att duga. En anteckning som nämner skolan vid namn, datumet för kontakten och vad som sades räcker för att skolgången ska gå att följa i akten. I Omsio kan anteckningen i familjehemmets journal märkas med typ av kontakt och kopplas till det barn den gäller, och ingår då också i barnets akt.

I SAMS är det socialtjänsten som tar kontakten med skolan. Inget hindrar konsulenten från att fråga socialsekreteraren om samtalet är taget, och att notera svaret med datum.