Hoppa till innehåll
    Omsio.
    Tillbaka till artiklarna

    Journaler i Google Drive eller OneDrive: tillåtet bara om mappen klarar sju krav

    14 november 2026
    Ljust personalrum på ett boende sett genom en halvöppen dörr med kodlås, nyckelskåp på väggen och fönster mot björkar

    Ja, det är tillåtet. Varken dataskyddsförordningen eller socialtjänstlagen säger vilken teknik en journal får ligga i, och en molntjänst är inte förbjuden för att den är amerikansk. Men journaler om placerade barn och unga är känsliga personuppgifter, och lagen ställer sju krav som en delad mapp i Google Drive eller OneDrive sällan uppfyller i det skick den levereras: åtkomst per person, logg över vem som läst vad, biträdesavtal, kontroll över var uppgifterna hamnar, tystnadsplikt, låsta anteckningar och gallring. Klarar er installation alla sju är den laglig. Klarar den inte det spelar det ingen roll hur bra lösenorden är.

    Sju krav som gäller vilket system journalen än ligger i

    1. Känsliga personuppgifter. Uppgifter om hälsa, missbruk, brott och familjeförhållanden omfattas av artikel 9 i GDPR, och lagen (2001:454) om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten gäller också enskild verksamhet med tillstånd från IVO. Skyddet ska stå i proportion till det.

    2. Åtkomst per person. Bara den som behöver uppgiften för sitt arbete får nå den. Socialstyrelsens föreskrifter HSLF-FS 2025:58, beslutade den 23 september 2025, kräver att behörigheterna begränsas och att åtkomsten kontrolleras genom systematiska och återkommande stickprov.

    3. Logg över läsningar. Stickproven förutsätter en logg som visar vem som öppnade vilken handling och när. En lista över vem som senast ändrade filen räcker inte.

    4. Personuppgiftsbiträdesavtal. Leverantören som lagrar journalen är biträde enligt artikel 28, och avtalet ska tala om vilka underbiträden som får behandla uppgifterna.

    5. Tredjelandsöverföring. Google och Microsoft är amerikanska bolag. EU-kommissionens Data Privacy Framework gäller i dag, men Philippe Latombes överklagande ligger i EU-domstolen, och den amerikanska högsta domstolens dom i juni 2026 om presidentens rätt att avsätta FTC-kommissionärer har väckt frågan om tillsynens oberoende på nytt. Verksamheten behöver veta vilken grund ni lutar er på, var uppgifterna lagras och vad ni gör om grunden försvinner.

    6. Tystnadsplikt. Den som arbetar i enskild socialtjänst har tystnadsplikt enligt socialtjänstlagen, kommunens egen personal lyder under offentlighets- och sekretesslagen, och dokumentationen ska förvaras så att obehöriga inte får tillgång till den. En mapp som tekniskt går att nå för fler än de behöriga uppfyller inte det.

    7. Låsta anteckningar och gallring. En journalanteckning ska inte kunna ändras i efterhand utan att det syns, och i enskild verksamhet ska akten gallras två år efter den sista anteckningen, med de undantag lagen anger. Molnet raderar ingenting av sig själv.

    Det som brukar fallera när journalen ligger i en delad mapp

    Alla ser allt. Mappen delades med hela kontoret när den skapades, och sedan har vikarien, sommarjobbaren och den som slutade i våras fått behålla sin länk. Åtkomsten följer mappen och inte den enskilda klienten, så den som får läsa om ett barn kan läsa om alla.

    Ingen logg. I många licenser visar Drive och OneDrive vem som ändrat en fil, medan läsningar antingen inte loggas alls eller bara finns i administratörskonsolen under en begränsad tid, på ett ställe ingen i verksamheten tittar. När IVO frågar vem som tagit del av en viss akt finns inget svar.

    Filer på vägarna ut. Synkklienten lägger en kopia av varje journal på varje dator som är inloggad, också den privata laptopen hemma. Rapporten till socialsekreteraren går som Word-bilaga i mejl, och ligger sedan kvar i två inkorgar och på två servrar ingen av er styr över.

    Ingen gallring, ingen låsning. En anteckning i ett Word-dokument kan skrivas om i morgon utan spår. Och när placeringen avslutats lever akten vidare i papperskorgen, i versionshistoriken och på kollegans synkade hårddisk, långt efter att tvåårsfristen passerat.

    Frågorna att ställa leverantören, vilket system det än blir

    • Kan åtkomsten begränsas till enskilda klienter och familjehem, inte bara till mappar?
    • Loggas varje läsning med namn och tidpunkt, och hur länge sparas loggen?
    • Var lagras uppgifterna, och vilka underbiträden står i biträdesavtalets bilaga?
    • Vilken rättslig grund används för en eventuell överföring utanför EU, och vad händer om den faller?
    • Kan en signerad anteckning ändras, och syns rättelsen?
    • Hur genomförs gallringen, och vad finns kvar som bevis på att den gjorts?
    • Stannar handlingen i systemet när den delas med socialtjänsten, eller lämnar den som bilaga?

    Ett verksamhetssystem byggt för socialtjänst ska kunna svara på alla sju utan att hänvisa till ett tillägg. I Omsio lagras uppgifterna inom EU, aktivitetsloggen registrerar när känsliga uppgifter öppnas och sparas i fem år, det signerade biträdesavtalet med sin bilaga över underbiträden ligger nedladdningsbart under Inställningar, och AI-funktionerna kan stängas av så att all behandling stannar inom EU.

    Börja ändå med den mapp ni har i dag. Öppna delningsinställningarna på den där journalerna ligger och räkna hur många som har åtkomst. Är siffran högre än antalet som arbetar med de barnen den här veckan har ni svaret på den första frågan.

    Vanliga frågor

    Nej, inte i sig. GDPR och socialtjänstlagen pekar inte ut någon teknik, men journaler om placerade barn är känsliga personuppgifter och kräver åtkomst per person, logg över läsningar, biträdesavtal, kontroll över var uppgifterna lagras, låsta anteckningar och gallring. En delad mapp som den levereras klarar sällan alla kraven.

    Nej. Biträdesavtalet är ett av kraven, men det styr inte vem i verksamheten som kan öppna en mapp, loggar inte vem som läst vad och gallrar inte akten när fristen passerat. De delarna måste verksamheten själv kunna visa.

    Att uppgifterna kan nås från ett land utanför EU räknas som en överföring, och den kräver en rättslig grund enligt kapitel V i GDPR, till exempel EU-kommissionens Data Privacy Framework eller standardavtalsklausuler. Verksamheten ska veta vilken grund som används, var uppgifterna lagras och ha en plan om grunden upphör.

    I enskild verksamhet ska handlingarna i akten gallras två år efter den sista anteckningen, med de undantag socialtjänstlagen anger. Gallringen behöver dokumenteras, och kopior i papperskorgar, versionshistorik och synkade datorer räknas också.

    En ändringslogg visar vem som skapade eller ändrade en fil. En läslogg visar vem som öppnade handlingen och när, också utan att ändra något. Socialstyrelsens föreskrifter om åtkomstkontroll förutsätter den senare, eftersom stickproven ska visa vem som tagit del av uppgifter om en enskild.

    Vill ni se hur det fungerar i praktiken?

    Omsio samlar placeringar, rapporter, avtal och kommunikation för familjehem, HVB och stödboende på ett tryggt ställe.

    Journaler i Google Drive eller OneDrive: vad GDPR kräver av HVB