Nästan alla kommuner brister när barn placeras. Fyra frågor att ställa till din egen verksamhet

IVO har granskat hur landets kommuner hanterar orosanmälningar och placeringar av barn och unga. Av 303 kommuner och stadsdelar hade 295 brister, rapporterar SVT. Bara åtta klarade granskningen utan anmärkning.
Nyheten handlar om socialtjänsten, och det är där bristerna finns. Men tillsynen riktade sig särskilt mot placeringar i privat drivna verksamheter. Varje barn i granskningen bor någonstans, ofta i ett familjehem eller på ett HVB som en privat verksamhet ansvarar för.
Kommunens uppdrag kan vi inte göra åt dem. Vår egen del av placeringen ansvarar vi för helt och hållet, och den granskar IVO också.
Vad IVO granskade hos kommunerna
Tillsynen pågick 2024–2026, och IVO begärde in uppgifter från samtliga kommuner. Den gällde fyra områden:
- hanteringen av orosanmälningar
- kontrollen innan ett barn placeras
- uppföljningen av placeringen
- egenkontrollen
28 procent av kommunerna hade brister inom alla fyra områdena och 33 procent inom tre. Nästan nio av tio behöver förbättra hanteringen av orosanmälningar. Två av tre brister i kontrollerna före en placering i familjehem eller privat verksamhet.
IVO:s generaldirektör John Ahlberk sa till TT att "det är viktigt att samhällets skyddsnät är så finmaskigt som det är tänkt att vara". IVO kommer att följa upp tillsynen.
Samma fyra områden finns i en privat familjehemsverksamhet, på ett HVB och i ett stödboende. Där är det föreståndaren och verksamhetschefen som ansvarar för dem.
1. Orosanmälningar: vet din personal vad de ska göra?
Den som arbetar i en verksamhet som rör barn är skyldig att genast anmäla till socialnämnden om hen får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa (19 kap. 1 § socialtjänstlagen). Det gäller också konsulenter och personal i privat verksamhet.
Fråga dig själv om en nyanställd på helgpasset vet vart anmälan ska och vem som ska få veta att den gjorts. Fråga också om du i efterhand kan se att den gjordes, när och av vem. En muntlig rutin som bara föreståndaren kan håller inte en lördag kväll.
2. Kontroller: vet du vem barnet bor hos?
Kommunen ska kontrollera dig innan den placerar. Du ska kontrollera dina familjehem innan du föreslår dem. Det innebär en familjehemsutredning som går att läsa och följa och registerutdrag för alla vuxna i hushållet, inte bara för de två som skrev på avtalet. Utdragen måste dessutom fortfarande vara giltiga.
Ett utdrag som var giltigt vid utredningen kan ha gått ut ett år senare, och en ny sambo kan ha flyttat in. I september 2026 gav regeringen IVO i uppdrag att, tillsammans med bland annat Polisen och Skatteverket, agera mot falska familjehem: verksamheter som kallar sig familjehem men drivs som ett HVB. Det gör det viktigare att kunna visa hur varje familjehem är utrett och vilka som bor där.
3. Uppföljning: lever genomförandeplanen?
Socialnämnden ska överväga vården minst var sjätte månad. Underlaget till det kommer till stor del från dig: hur barnet har det, vad som hänt i hemmet och om målen i planen rör sig.
Om genomförandeplanen skrevs vid inskrivningen och sedan inte öppnades igen saknas ett svar på den frågan. Handledningen och hembesöken behöver vara dokumenterade så att någon annan än konsulenten kan läsa dem. Periodrapporterna behöver gå i väg i tid, utan att handläggaren först måste fråga efter dem.
4. Egenkontroll: hittar du felen innan IVO gör det?
Kommunerna brast i sin egenkontroll. En privat verksamhet ska enligt SOSFS 2011:9 ha ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Det innebär rutiner som följs, egenkontroller som görs och avvikelser som utreds, åtgärdas och följs upp.
Det IVO frågar efter vid en tillsyn är för det mesta ganska konkret. De vill se din senaste egenkontroll, vad den visade och vad du gjorde åt det. De vill veta hur många avvikelser verksamheten haft i år och om åtgärderna hade effekt. De vill också se att personalen vet hur man rapporterar ett missförhållande enligt lex Sarah.
En verksamhet som kan svara på det med en lista har ett ledningssystem som används. Om svaret ligger i en pärm som uppdaterades till förra tillsynen gör du samma sak som IVO nu kritiserar kommunerna för.
Det här är grunden till att vi bygger Omsio
Vi startade Omsio för att en verksamhet som tar hand om placerade barn ska kunna se sin egen kvalitet varje dag, inte bara när IVO aviserar tillsyn. Det skyddsnät Ahlberk talar om har fler maskor än socialtjänsten, och några av dem är våra.
"Vi kan inte göra kommunernas jobb. Men varje barn i den här granskningen bor hos någon, och den delen av ansvaret är vår tillsammans. Det är därför Omsio finns, för att underlätta det här arbetet." Sebastian Börjeson, vd Omsio
Så gör du i Omsio
Avvikelser registreras i telefonen eller på datorn och går igenom fem steg: registrerad, utredning, bedömning och åtgärder, uppföljning och stängd, med en ansvarig för varje steg. I samma formulär noteras om en orosanmälan har gjorts. Kan händelsen vara ett missförhållande görs avvikelsen om till en lex Sarah-rapport direkt i steget.
Registerutdrag finns per person för familjehemsföräldrar och vuxna hushållsmedlemmar. Under Ledningssystem visar en översikt om varje utdrag är giltigt, går ut snart, har gått ut eller saknas. Familjehemsutredningen signeras och låses, och förändrade förhållanden dokumenteras i en omprövning.
Ledningssystemet samlar rutiner, egenkontroller och personalens kompetens på samma ställe som akten, journalen och genomförandeplanen. Underlaget till egenkontrollen ligger alltså där arbetet görs.
Vill du se hur det ser ut i din verksamhet? Boka en demo.
Vill ni se hur det fungerar i praktiken?
Omsio samlar placeringar, rapporter, avtal och kommunikation för familjehem, HVB och stödboende på ett tryggt ställe.