Genomförandeplanen på HVB och stödboende: delmål som hela personalgruppen kan arbeta mot

En genomförandeplan på ett HVB eller stödboende skrivs av en person men ska följas av en hel personalgrupp, som sällan sitter i samma rum samtidigt. I Omsio ligger planen på placeringen, med mål, delmål och en namngiven ansvarig per aktivitet, och nästa revidering syns i Kalendern. Det löser frågan om var planen finns. Den här guiden handlar om resten: hur delmålen formuleras så att den som går kvällspasset vet vad hen ska göra, och hur planen på ett stödboende hänger ihop med självständighetsträningen i stället för med husets rutiner.

Genomförandeplanen är utförarens plan, inte en kopia av vårdplanen

Socialstyrelsens allmänna råd i SOSFS 2014:5 beskriver genomförandeplanen som utförarens dokument. Den upprättas hos verksamheten med utgångspunkt i nämndens uppdrag, och när uppdraget gäller vård på HVB eller i stödboende även i nämndens vårdplan. Enligt råden bör planen visa:

• vilka mål som gäller för insatsen enligt nämndens beslut
• vilka aktiviteter insatsen består av hos utföraren, och vilket mål varje aktivitet har
• vem hos utföraren som ansvarar för varje aktivitet
• när och hur aktiviteterna ska genomföras
• hur utföraren samverkar med nämnden och andra utförare

Planen bör dessutom upprättas med hänsyn till den enskildes självbestämmanderätt och integritet. I praktiken betyder det att den unge är med när den skrivs.

Vårdplanen är nämndens och säger varför placeringen finns. Genomförandeplanen säger vad boendet gör åt det, vecka för vecka. När de två blandas ihop blir genomförandeplanen en omskrivning av vårdplanens mål, och personalen har fortfarande inget att göra annorlunda på tisdag.

Omsio håller isär dem. Nämndens vårdplan och nämndens genomförandeplan registreras på placeringen som mottagna handlingar och skrivs aldrig i systemet. Verksamhetens egen plan finns under fliken Genomförandeplan, och det är den planen resten av texten handlar om.

På stödboendet hör planen till självständighetsträningen

Ett stödboende tar enligt HSLF-FS 2016:56 emot unga mellan 16 och 20 år som främst behöver stöd för att förberedas för ett självständigt boende och vuxenliv. Stödet beskrivs som individuell vägledning i vardagslivet, anpassad efter den unges behov, till exempel hjälp med ekonomin och struktur i vardagen.

Det ger stödboendets plan en annan tyngdpunkt än HVB:ets. På ett HVB rymmer planen ofta behandling, skola och kontakt med familjen. På ett stödboende är målet att den unge ska klara sig utan boendet, och planen läses bäst som en träningsplan med ett slutdatum.

Den vanliga felkällan är att planen fylls med husets regler. Hemtider, veckopeng och vad som gäller för nikotin är rutiner personalen behöver ha framför sig, men de är inga mål. Den unge blir inte mer självständig av att komma hem klockan 22.

I Omsio har de uppgifterna en egen plats. Kortet Ekonomi och rutiner på placeringens sida rymmer veckopeng, mobilpeng, bankkort och Swish, sysselsättning och klientens viktiga regler och rutiner, till exempel hemtider. När rutinerna står där behöver de inte stå i planen, och planen kan ägnas åt det den unge ska lära sig. Vad den träningen bör innehålla för att hålla vid tillsyn gick vi igenom i texten om självständighetsträning i stödboende.

Ett delmål ska gå att pröva på ett vanligt kvällspass

Ett delmål är användbart när den som arbetar kväll kan avgöra om det tagit ett steg framåt i kväll. Fyra frågor att ställa till varje delmål innan det skrivs in:

1. Vad gör den unge? Ett beteende som syns ("handlar själv efter inköpslista") i stället för en egenskap ("blir mer ansvarstagande").
2. Vad gör personalen? Följer med, påminner, sitter bredvid eller kliver undan. Det är aktiviteten, och den ska ha en ansvarig.
3. Hur märks det att det gått framåt? En gräns som går att se, till exempel ett antal veckor i följd eller att stödet trappas ner ett steg.
4. När tittar ni på det igen? Ett datum. "Löpande" går inte att följa upp.

Låt den unge formulera delmålet med egna ord där det går. Ett mål som hen själv sagt är lättare att påminna om på ett fredagskvällspass än ett som personalen skrivit åt hen. I Omsio ingår dokumenterad delaktighet för barnet och vårdnadshavaren i genomförandeplanen.

Exempel: från "klara sin ekonomi" till tre delmål

En 17-åring flyttar in på ett stödboende. Nämndens vårdplan säger att hen ska förberedas för eget boende efter 18 år, med särskilt fokus på ekonomi. Att klara sin ekonomi är ett mål enligt nämndens beslut, men ingen i personalgruppen vet vad de ska göra på måndag med den meningen.

Vid planeringssamtalet bryts målet ner tillsammans med den unge:

Tre delmål, tre aktiviteter och ett datum för nästa uppföljning. Inget av det kräver mer än det boendet redan gör, men nu vet alla vem som sitter med på söndagen och vad som räknas som framsteg.

I Omsio skrivs delmålen in under Genomförandeplan på placeringen, med ansvarig per aktivitet och samordningen med socialtjänsten. Uppföljningsdatumet sätts på planen, och nästa revidering syns sedan i Kalendern och skapar en påminnelse i Uppgifter. Har verksamheten lagt in vård- och genomförandeplan bland sina standarduppgifter kunde den dessutom bockas för redan när placeringen skapades, och ligger då som en uppgift hos placeringens ansvariga.

Mellan uppföljningarna lever planen i journalen

Planen följs upp på ett datum. Det som händer däremellan står i journalen, och det är där personalgruppen gör planen till vardag. Tre vanor håller ihop det:

• Skriv anteckningen i delmålets ord. "Gjorde budget för veckan på 20 minuter, ville inte ha hjälp med matkostnaden" går att läsa mot delmålet. "Lugn kväll" går inte.
• Använd rätt ström. Överrapporteringen är personalens arbetsanteckning mellan pass och ingen journalhandling. Det som rör den unge och ska bevaras skrivs i Klientjournalen.
• Låt nästa pass se det. Bredvid överrapporteringen visar Omsio dagens journalanteckningar för klienterna på enheten, så den som börjar kvällen ser att budgetsamtalet blev av på dagen.

En journalanteckning sparas som utkast och signeras med namn, befattning och tidpunkt. Därefter är den låst och ändras bara genom rättelse, med originaltexten kvar genomstruken. Det som skrevs om delmålet i februari står alltså kvar som det skrevs.

Vill verksamheten att varje anteckning ska säga vilket delmål den gäller kan den skriva det som egen vägledning ovanför skrivfältet i Klientjournalen, under Inställningar → Personakt. Instruktionen möter då alla som skriver, också vikarien som aldrig sett planen.

Uppföljningen sparas, och periodrapporten visar vad den bygger på

Vid uppföljningen går den unge och kontaktpersonen igenom planen igen. Delmål som nåtts markeras som uppnådda, och de som inte höll skrivs om. Ett delmål som inte nåtts är sällan ett misslyckande; oftare var steget för stort eller aktiviteten fel. Kanske ska personalen sluta följa med till affären tidigare än planerat, eller fortsätta längre.

Omsio sparar varje uppföljning som en läsbar version, så det går att visa hur planen såg ut vid en viss tidpunkt. På placeringens Översikt visar kortet Mål i planen antal uppnådda delmål, och kortet Kommande visar när planen ska revideras nästa gång.

Socialtjänsten ser resultatet i periodrapporten. Rapporten gäller ett fritt datumspann, så den kan följa planens uppföljningsperiod i stället för kalendermånaden. Under den fria texten kan konsulenten koppla in genomförandeplanen och de journalanteckningar rapporten bygger på. Kopplingarna visas som en lista med titel, typ och datum, i appen, i PDF:en och på den delade länken, men aldrig med fullständigt innehåll till en extern socialsekreterare. Journalen förblir intern. När rapporten låses fryses kopplingarna, så en anteckning som rättas senare ändrar inte vad den låsta rapporten visar.

En verksamhet som skriver periodrapporter efter samma upplägg varje gång kan lägga upp en textmall för periodrapporten, med en rubrik per delmål, och infoga den där markören står.

När socialsekreteraren i november frågar varför budgetmålet skrevs om i augusti finns versionen från augusti kvar på placeringen, med de delmål som gällde då.