Tillståndskrav för familjehem — vad innebär regeringens besked för din verksamhet?

Regeringen meddelade i april 2026 att IVO ska förbereda ett system för tillståndsprövning av familjehem och jourhem. Beskedet förändrar spelplanen för alla som arbetar med konsulentstödd familjehemsvård.

Varför kommer tillståndskravet nu?

Bakgrunden är enkel men allvarlig: IVO har under 2025 stängt 39 stödboenden och HVB-hem efter förstärkt tillsyn. Man har avslöjat aktörer som medvetet kringgått tillsynen genom att kalla sin verksamhet familjehem trots att den i praktiken var en professionell institution. Samtidigt visar Socialstyrelsens kartläggning av 94 000 placerade barn att stabiliteten behöver öka — färre omplaceringar, högre kvalitet i varje placering.

Regeringen avsätter 5 miljoner kronor i vårändringsbudgeten 2026 för att IVO ska bygga upp kompetens och processer. Det är en signal: detta är inte en utredning som kan läggas i byrålådan.

Vad innebär tillståndsprövning i praktiken?

Detaljer finns ännu inte i lagtext, men utifrån regeringens pressmeddelande och IVO:s befintliga modell för HVB-tillstånd kan vi förvänta oss:

Bakgrundskontroller — utökade registerkontroller av familjehemsföräldrar, liknande de som redan gäller för HVB-personal
Kompetenskrav — dokumenterad utbildning eller erfarenhet som grund för godkännande
Egenkontrollprogram — krav på systematiskt kvalitetsarbete med rutiner för avvikelsehantering, Lex Sarah-rapportering och uppföljning
Löpande tillsyn — IVO får mandat att göra oanmälda besök, begära journaler och fatta beslut om återkallelse

För konsulentverksamheter innebär det sannolikt att varje familjehem i ert nätverk behöver ett individuellt tillstånd, och att ni som stödorganisation har ett ansvar att verifiera att tillståndet är giltigt och aktivt.

Tre saker att göra redan nu

Även om lagförslaget ännu inte är klubbat finns det goda skäl att förbereda sig:

Inventera era familjehem. Vilka har genomgått Socialstyrelsens grundutbildning? Vilka har dokumenterade egenkontrollrutiner? Identifiera luckor innan de blir hinder.
Säkerställ spårbar dokumentation. Tillståndsprövning kräver att ni kan visa historik: genomförda uppföljningsbesök, utbildningsinsatser, avvikelserapporter. Om dessa ligger utspridda i mejl och pärmar är det dags att samla dem.
Bygg in kvalitetsarbete i vardagen. Egenkontroll ska inte vara en pappersprodukt som plockas fram vid tillsyn. Det ska vara det sätt ni arbetar — vecka för vecka, placering för placering.

Vad betyder detta för upphandling?

Kommuner som upphandlar familjehemsvård via ramavtal kommer med stor sannolikhet att lägga till tillståndskrav som obligatoriskt kvalificeringskrav. Det är samma mönster vi sett inom HVB sedan 2018. Verksamheter utan giltigt tillstånd kommer helt enkelt inte att kunna delta i upphandlingar.

Adda Inköpscentral, som hanterar det nationella ramavtalet för konsulentstödd familjehemsvård, har redan flaggat välfärdsbrottslighet som fokusområde med skärpta krav och uteslutningsgrunder. Tillståndskravet blir nästa naturliga steg i den kedjan.

Stabilitet för barnen — det egentliga målet

Det är lätt att fastna i det administrativa. Men tillståndskravet har ett syfte: att placerade barn ska kunna lita på att det hem de bor i håller kvalitet. Socialstyrelsens data visar att barn i samhällsvård har tre till fyra gånger högre förekomst av psykisk ohälsa jämfört med jämnåriga. Varje omplacering som beror på bristande kvalitet hos familjehemmet är ett svek mot det barnet.

Ett system där oseriösa aktörer inte kan gömma sig bakom etiketten familjehem gynnar alla: barnen, de familjehem som faktiskt gör ett bra jobb, och de konsulenter som vill kunna stå för kvaliteten i sitt nätverk.

Omsio är byggt för att ge familjehemskonsulenter full översikt över sina placeringar, dokumentation och uppföljningar — precis den typ av systematik som ett tillståndskrav kommer att kräva.