Tillståndsplikt för familjehem är på väg: så påverkas din konsulentverksamhet

En tillståndsplikt för familjehem och jourhem är på väg, och den kommer att förändra villkoren för hela den privata familjehemsvården. Idag kan i princip vem som helst starta ett företag som rekryterar och förmedlar konsulentstödda familjehem. Det finns inget krav på tillstånd för det enskilda hemmet och inget formellt kompetenskrav på den som ansvarar för verksamheten. Under 2026 rör sig regeringen mot att ändra på det, och IVO har redan fått i uppdrag att förbereda både prövningen och ett nationellt register.

För dig som driver eller arbetar i en konsulentverksamhet är det här ingen avlägsen utredningsfråga. Det formar hur din verksamhet kommer att granskas, vilka hem ni kan använda och hur mycket dokumentation som kommer att efterfrågas.

Vad regeringen har beslutat hittills

Den 2 juli 2026 gav regeringen IVO i uppdrag att förbereda införandet av tillståndsplikt för familjehem och jourhem, samt ett tillhörande register över dessa hem. I vårändringsbudgeten för 2026 avsattes fem miljoner kronor till myndigheten just för det förberedande arbetet.

Uppdraget innebär att IVO ska identifiera och analysera vilka åtgärder som behövs för att kunna hantera både tillståndsprövningen och registret. Nästa formella steg är en lagrådsremiss, som regeringen avser att besluta om under 2026. Först därefter kommer en proposition och ett faktiskt ikraftträdande. Lagen finns alltså inte på plats än, men riktningen är tydlig och tidsplanen är i gång.

Bakgrunden är en återkommande kritik. IVO har i flera granskningar pekat på oseriösa aktörer inom vård och omsorg, och regeringens uttalade syfte är att stoppa välfärdsbrottslighet och förhindra att barn placeras i olämpliga hem. Ungefär 19 000 barn och unga bodde i familjehem under 2024, och familjehem står för närmare tre fjärdedelar av alla placeringar. Det är en stor del av samhällets mest ingripande insats för barn, och den har hittills skett utan att de enskilda hemmen prövats mot ett tillståndskrav.

Ett nationellt register över landets familjehem

Den del som kan få störst praktisk betydelse i vardagen är registret. Tanken är att socialnämnderna ska kunna hitta lämpliga familjehem och jourhem via ett samlat register, och att uppgifterna ska bidra till nämndens bedömning av om ett visst hem passar för ett visst barn. På sikt ska registret också ge en samlad kunskap om landets familjehem som helhet.

För en konsulentverksamhet betyder det två saker på en gång. Era hem blir synliga i ett sammanhang som ni inte själva kontrollerar, och kvaliteten på er egen dokumentation om varje hem blir mer avgörande. Ett register är bara så bra som uppgifterna i det. Utredning, uppföljning, registerutdrag och handledning behöver vara ordnade och åtkomliga, inte utspridda i mejltrådar och lokala mappar.

Ett register av det här slaget kommer också att innehålla känsliga personuppgifter om både familjehemsföräldrar och de barn som placeras. Vem som får se vad, hur uppgifterna skyddas och hur länge de sparas blir centrala frågor när systemet utformas. För verksamheter som redan hanterar sådan information dagligen är det ett välbekant ansvar, men det höjer ribban för hur ordnat det behöver vara.

Vad som redan gäller för konsulentverksamheter

Här finns en vanlig missuppfattning värd att räta ut. Konsulentverksamheter är inte oreglerade idag. Tillståndsplikt gäller redan för verksamhet som både föreslår familjehem eller jourhem till socialnämnden och ger stöd och handledning till hemmen. Utför ni bara den ena av de två uppgifterna omfattas ni inte av kravet.

Det som saknas idag är krav på kompetens. För konsulentstöd finns inget specifikt krav på kompetens eller lämplighet hos den som ansvarar för verksamheten. Det räcker att den som ansöker anmäler till IVO vem som är tänkt att leda arbetet. Samtidigt har IVO i principiella beslut avslagit ansökningar just med hänvisning till för låga kompetenskrav, vilket visar att myndigheten redan väger in kvaliteten i prövningen.

Poängen: har ni redan tillstånd för konsulentstöd är ni vana vid IVO:s prövning. Den nya tillståndsplikten flyttar ribban till de enskilda hemmen, ett led där många verksamheter idag förlitar sig på sin egen utredning utan extern prövning. Det är där den största förändringen kommer att märkas.

Kritiken: hinner IVO?

Förslaget möter skarp kritik, inte minst från Sveriges Kommuner och Regioner. Invändningen handlar inte om syftet utan om genomförandet. SKR varnar för att en långsam tillståndsprövning kan drabba just de barn som behöver ett hem snabbt.

Exemplet som lyfts är prövningen av skyddade boenden. Där hade IVO efter två år hunnit med ungefär hälften av de omkring 190 boenden som finns. Överför man den takten till tiotusentals familjehem blir frågan uppenbar: vad händer med en placering som behöver ske på timmar, om hemmet först måste ha ett tillstånd?

Det är en reell målkonflikt. Skyddet mot oseriösa aktörer står mot behovet av att kunna placera ett barn akut. Hur regeringen löser den, till exempel med övergångsregler eller särskilda lösningar för jourhem i akuta lägen, är ännu inte klart. Det blir en av de viktigaste punkterna att läsa när lagrådsremissen kommer.

Så förbereder ni er redan nu

Ingen behöver vänta på ikraftträdandet för att börja. Det mesta som en tillståndsprövning och ett register kommer att efterfråga är sådant en välskött verksamhet ändå ska ha.

Tre saker är värda att prioritera:

• Ordning på varje hem. Utredning, registerutdrag, handledningslogg och avtal ska gå att ta fram per hem utan letande. När en prövning eller tillsyn frågar ska svaret finnas på ett ställe.
• Systematiskt kvalitetsarbete. Ett fungerande ledningssystem med egenkontroller, avvikelsehantering och en kvalitetsberättelse är redan ett krav enligt SOSFS 2011:9. Hur ni bygger ett ledningssystem som faktiskt används har vi skrivit om tidigare, och det blir den naturliga grunden för att visa att era hem håller måttet.
• Spårbar dokumentation. Ett register bygger på aktuella uppgifter. Löpande uppföljning som dokumenteras när den sker, inte i efterhand, gör att bilden av varje hem stämmer den dag någon frågar.

Den verksamhet som redan arbetar så här har lite att frukta av en tillståndsplikt. Den som samlar dokumentationen i huvudet, i pärmar och i spridda filer får desto mer att göra det närmaste året.

Omsio är byggt för att samla just det här: familjehemsakten med utredning, registerutdrag och handledning på ett ställe, egenkontroller som påminner om sig själva och en kvalitetsberättelse som räknas fram ur verksamhetens egna uppgifter. När kraven skärps är det skillnaden mellan att leta och att kunna visa.