Så fungerar upphandlingen av konsulentstödd familjehemsvård, och vad Adda-förseningen betyder just nu

Upphandling av konsulentstödd familjehemsvård har blivit svårare att navigera det senaste året, och det märks hos både kommuner och verksamheter. Adda Inköpscentrals stora ramavtal, det som de flesta kommuner lutar sig mot, löpte ut den 15 september 2025. Den nya upphandlingen är försenad. Fram tills ett nytt avtal är på plats sker nya placeringar på kommunernas egna avtal, medan redan pågående placeringar fortsätter under det gamla ramavtalet.

För dig som driver en konsulentverksamhet betyder det att spelplanen ser annorlunda ut just nu än den gjorde för ett år sedan. Det här är en genomgång av hur upphandlingen faktiskt fungerar, vad köparen tittar på, och varför förseningen kräver något extra av dig under 2026.

Ramavtalet är navet, och det ligger i ett mellanläge

De flesta kommuner köper inte konsulentstödd familjehemsvård genom att göra en helt egen upphandling varje gång. De avropar från ett nationellt ramavtal, och i praktiken är det Adda Inköpscentral (tidigare SKL Kommentus) som håller i det. Ramavtalet samlar de leverantörer som klarat kvalificeringen, och kommunen kan sedan avropa tjänster från dem utan att göra om hela upphandlingsprocessen.

Det tidigare ramavtalet gällde fram till den 15 september 2025. Ett nytt, kallat Konsulentstödd familjehemsvård 2024, var tänkt att ta vid direkt. Så blev det inte. Upphandlingen har skjutits fram och väntas bli klar först under 2026, med en avtalsperiod som kan löpa i upp till fyra år när den väl startar.

Hela processen styrs av lagen om offentlig upphandling (LOU, 2016:1145). Det är LOU som avgör hur anbud får utvärderas, hur krav ska ställas och hur en leverantör får uteslutas. Som köpare är kommunen ansvarig för att både avrop och avtalstecknande sker enligt ramavtalets villkor och i enlighet med LOU.

Kommunen köper inte en sak, utan flera delområden

En vanlig missuppfattning är att konsulentstödd familjehemsvård är en enda tjänst med ett enda pris. Ramavtalet är uppdelat i flera delområden, och en leverantör lämnar pris och kvalificerar sig separat för varje del den vill leverera:

• Konsulentstödd familjehemsvård för barn och unga 0–17 år
• Konsulentstödd familjehemsvård med särskilda insatser för barn och unga 0–17 år
• Konsulentstödd familjehemsvård för vuxna 18 år och äldre
• Jourhem för barn och unga 0–17 år
• Handledning och stöd till familjehem i kommunens egen regi

Uppdelningen spelar roll för hur du positionerar din verksamhet. En liten aktör kan välja att kvalificera sig starkt inom ett par delområden i stället för att sprida sig tunt över alla. För kommunen skapar strukturen jämförbarhet: den ser pris och kvalitet inom varje segment för sig, i stället för ett svårtolkat paketpris.

Kvalificeringskraven har skärpts, och det är själva orsaken till förseningen

Det mest konkreta som hänt är att kraven för att över huvud taget komma med på ramavtalet har blivit tuffare. Förseningen beror inte på slarv utan på att Adda lägger mer resurser på att kontrollera vilka leverantörer som släpps in. Bakgrunden är välfärdsbrottslighet: oseriösa bolag inom individ- och familjeomsorgen, ibland kopplade till olika former av brottslighet.

Grundkraven har funnits länge. En leverantör ska ha tillstånd från IVO att bedriva konsulentstöd enligt socialtjänstlagen, ha en stabil ekonomi och nå upp till en godkänd nivå hos kreditupplysningsföretag. Det nya är att kontrollen sträcker sig längre. Adda granskar numera även företrädare och nyckelpersoner i bolagen, inte bara bolaget som juridisk person. Kompetenskraven höjs, och det blir enklare att utesluta leverantörer som inte håller måttet.

En detalj som är lätt att missa: tillståndet måste vara giltigt vid varje enskilt köp, inte bara vid anbudstillfället. Kommunen förväntas kontrollera att din verksamhet har ett aktuellt IVO-tillstånd när ett faktiskt avrop görs. Ett tillstånd som gått ut eller ändrats sedan anbudet lämnades kan alltså stoppa en placering.

Så väger köparen anbuden

Syftet med ramavtalet är att skapa öppenhet om kvalitet och pris, så att kommunen kan få bästa möjliga stöd och handledning till familjehemmen. I praktiken betyder det att du sällan vinner på pris ensamt. Kvalitet vägs in, och den ska gå att belägga.

De faktorer som återkommer i utvärderingen handlar om bemanning och kompetens hos konsulenterna, hur handledningen till familjehemmen är organiserad, tillgänglighet vid akuta lägen, och hur verksamheten dokumenterar och följer upp sina placeringar. Det är här skillnaden mellan en verksamhet som kan visa sin kvalitet och en som bara påstår den blir avgörande.

Om du sedan tidigare har ordning på hur ni journalför löpande, hur genomförandeplanen hålls levande och hur uppföljningen ser ut, går den delen av anbudet i stort sett av sig själv. Om den informationen ligger utspridd i mejl, pärmar och lösa dokument blir varje anbud och varje avtalsuppföljning ett grävarbete.

Förseningen flyttar över mer arbete på både kommun och leverantör

Så länge det nya ramavtalet dröjer hanterar kommunerna nya placeringar med egna avtal. Den kombinationen ger flexibilitet, men den ställer högre krav på tydliga rutiner, uppföljning och kontroll hos alla inblandade. När det inte finns ett färdigt ramavtal att luta sig mot måste kommunen själv formulera kvalitetskrav och själv följa upp att de efterlevs.

För din verksamhet innebär det två saker rent praktiskt. Räkna med att kommuner under 2026 ställer mer detaljerade frågor om er kvalitet och er ekonomi än de gjorde när ramavtalet skötte grovsorteringen åt dem. Och räkna med tätare avtalsuppföljning, eftersom avtalsuppföljning är det verktyg kommunen har kvar för att säkra kvaliteten i de verksamheter den anlitar.

Det du kan göra redan nu är att se till att grunddokumentationen är i skick. Aktuellt IVO-tillstånd, ordnad ekonomi och en tydlig kreditbild är passerkraven. Men det som skiljer anbud åt är förmågan att på begäran visa hur ni faktiskt arbetar: att journalanteckningar skrivs utan dröjsmål, att genomförandeplaner följs upp, att avvikelser hanteras. Ju mindre av det som bara finns i huvudet på en enskild konsulent, desto starkare står ni både i en upphandling och vid en granskning.

Det är precis det Omsio är byggt för: att samla journal, avtal och uppföljning för varje placering på ett ställe, så att du kan svara på en kommuns frågor om kvalitet med några klick i stället för en eftermiddags letande.