Adda-förseningen 2025–2026: ett år utan ramavtal för konsulentstödd familjehemsvård, och vad det lärde verksamheterna

Den 15 september 2026 trädde Addas ramavtal Konsulentstödd familjehemsvård 2024 i kraft, ett helt år efter att det förra avtalet löpte ut. Däremellan hade Sveriges kommuner inget centralt ramavtal att avropa konsulentstödd familjehemsvård från. Det här är en genomgång av vad som hände, varför, och vad året utan ramavtal lämnade efter sig hos både kommuner och verksamheter. Texten uppdaterades den 1 oktober 2026, när det nya avtalet varit i kraft i två veckor.

Grunderna i hur upphandlingen fungerar, anbudsområdena, kraven, utvärderingen och avropet, finns i vår guide till kommunal upphandling av familjehemsvård. Den här texten handlar om förseningen.

Så blev ett helt år avtalslöst

2019 års ramavtal gällde till och med den 14 september 2025 och kunde inte förlängas. Ersättaren, Konsulentstödd familjehemsvård 2024, var tänkt att ta vid direkt. I stället sköts avtalsstarten fram i flera omgångar, från årsskiftet 2025/2026 till februari, sedan till slutet av augusti, innan avtalet till slut började gälla den 15 september 2026.

Två saker låg bakom. Den första var att kvalificeringen tog längre tid än planerat. Adda hade, med välfärdsbrottslighet inom individ- och familjeomsorgen som bakgrund, utökat kontrollen av leverantörer till att omfatta företrädare och nyckelpersoner i bolagen, inte bara bolaget som juridisk person. Den granskningen var mer omfattande än tidigare upphandlingar, och den tog tid.

Den andra var en överprövning. När tilldelningen väl var klar begärdes prövning i Förvaltningsrätten i Stockholm (mål 8576-26, inkommet den 20 april 2026), och ramavtalet kunde inte tecknas förrän processen var avslutad. Hela förloppet styrs av lagen om offentlig upphandling (LOU, 2016:1145), som ger varje leverantör rätt att få tilldelningen prövad, och det är en rätt som används.

Vad som gällde under tiden

Redan pågående placeringar fortsatte på 2019 års villkor. Nya placeringar fick kommunerna lösa själva, genom egna avtal och direktupphandlingar. Familjehemsvård är en social tjänst enligt bilaga 2 till LOU, vilket ger kommunen ett förenklat regelverk och en hög gräns för direktupphandling, så formellt var det inget hinder.

I praktiken innebar det att varje kommun själv fick göra det arbete som ramavtalet annars sköter åt dem: formulera kvalitetskrav, kontrollera att leverantören hade giltigt IVO-tillstånd och ordnad ekonomi, och följa upp att kraven efterlevdes. För verksamheterna betydde det fler och mer detaljerade frågor än de var vana vid, ofta med kort varsel, från kommuner som behövde en placering nu och inte om tre veckor.

Året förändrade hur kommunerna köper

Det är den viktigaste lärdomen, och den försvinner inte för att ramavtalet nu är på plats. Under tolv månader byggde kommunerna upp egna kravspecifikationer, egna rutiner för leverantörskontroll och egna former för avtalsuppföljning. Avtalsuppföljning blev det verktyg kommunen hade kvar för att säkra kvaliteten i de verksamheter den anlitade, och många kommuner har upptäckt att det fungerar.

Räkna därför med att kommuner även framöver ställer mer detaljerade frågor om kvalitet och ekonomi än de gjorde när ramavtalet skötte grovsorteringen. Och räkna med att relationen till enskilda kommuner spelar större roll än tidigare. Ramavtalet är huvudvägen in, men det är inte längre den enda, och de kommuner som lärde sig köpa på egen hand kommer att göra det igen när ramavtalet inte räcker till.

Kontrollerna är kvar, nu inne i ramavtalet

Den utökade granskningen som försenade upphandlingen är inte en engångshändelse. Den är inbyggd i 2024 års avtal. Grundkraven har funnits länge: tillstånd från IVO att bedriva konsulentstöd enligt socialtjänstlagen, stabil ekonomi och en godkänd nivå hos kreditupplysningsföretag. Det nya är att Adda granskar företrädare och nyckelpersoner, att det blivit enklare att utesluta leverantörer som inte håller måttet, och att uppföljningen under avtalstiden sker genom årliga enkäter, dialog och besök.

Tillståndet måste dessutom vara giltigt vid varje enskilt köp, inte bara vid anbudstillfället. Kommunen förväntas kontrollera det när ett avrop görs, och Adda kan tillfälligt avropsstoppa en verksamhet med brister, vilket hindrar den från att ta emot nya placeringar. Att vara antagen på ramavtalet är med andra ord början på en relation som följs upp, inte ett kvitto man kan lägga i lådan.

Vad en konsulentverksamhet bör ta med sig

Tre saker, i praktiken.

Passerkraven är hygien. Aktuellt IVO-tillstånd, ordnad ekonomi och en tydlig kreditbild får dig in i rummet, både hos Adda och hos en kommun som köper direkt. De vinner inget anbud åt dig.

Det som skiljer anbud åt är förmågan att på begäran visa hur ni arbetar. Att journalanteckningar skrivs utan dröjsmål, att genomförandeplaner följs upp, att avvikelser hanteras. Året utan ramavtal lärde kommunerna att fråga efter just det, och de kommer att fortsätta.

Och ju mindre av det som bara finns i huvudet på en enskild konsulent, desto starkare står ni, både i nästa upphandling och vid nästa granskning.

Omsio är byggt för att samla journal, avtal och uppföljning för varje placering på ett ställe, så att du kan svara på en kommuns frågor om kvalitet med några klick i stället för en eftermiddags letande.