Familjehemmens ersättningar kartläggs — vad en nationell reglering kan betyda för din verksamhet

Familjehemmens ersättningar har länge sett olika ut beroende på var i landet en placering sker och vilken aktör som är inblandad. Nu har Socialstyrelsen lämnat sin kartläggning av ersättningen till regeringen — ett uppdrag som på sikt kan leda till en mer enhetlig nationell reglering av arvode och omkostnadsersättning. För dig som driver en konsulentverksamhet är det värt att förstå vad som är på gång och hur du förbereder dig.
Så ser ersättningen till familjehem ut idag
Ersättningen till ett familjehem består av två delar. Arvodet ska kompensera familjehemmet för själva uppdraget och insatsen — det är skattepliktigt och betraktas som inkomst. Omkostnadsersättningen ska täcka de faktiska kostnaderna för barnet: mat, kläder, fritid, resor och annat som hör till uppehället.
Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) ger varje år ut rekommenderade nivåer i sina cirkulär. Beloppen utgår ofta från prisbasbeloppet, som för 2026 är 59 200 kronor, och arvodesnivåerna räknades upp med 3,5 procent inför året. Men det är viktigt att komma ihåg att SKR:s nivåer är just rekommendationer — inte bindande regler. Varje kommun fattar sina egna beslut, och i konsulentstödd vård tillkommer den ersättning som verksamheten förhandlar fram med kommunen ovanpå det familjehemmet får.
Resultatet är ett system där två familjehem med jämförbara uppdrag kan få olika ersättning beroende på vilken kommun eller vilken aktör de är knutna till. Det är den variationen som nu hamnat på regeringens bord.
Därför har regeringen beställt en kartläggning
I juli 2025 gav regeringen Socialstyrelsen i uppdrag att kartlägga ersättningen till familjehem och lämna förslag på hur den kan beräknas framåt. Uppdraget omfattar både kommunala familjehem och konsulentstödda familjehem som drivs av privata aktörer. Slutredovisningen skulle lämnas till Regeringskansliet senast den 17 juni 2026.
Bakgrunden är att det idag saknas en samlad nationell bild av hur ersättningarna faktiskt ser ut. Ingen vet med säkerhet hur stora skillnaderna är mellan kommuner och mellan kommunal och konsulentstödd vård, eftersom det inte finns någon central reglering eller redovisning. Samtidigt är rekryteringen av familjehem en av branschens största utmaningar, och ersättningen är en av de faktorer som påverkar både hur många som vill bli familjehem och hur länge de stannar.
Kartläggningen ska alltså göra två saker: visa hur det ser ut idag och föreslå hur ersättningen skulle kunna beräknas på ett mer enhetligt och transparent sätt.
Vad en nationell reglering skulle kunna betyda
Om kartläggningen leder vidare till en mer enhetlig modell finns det flera möjliga fördelar för familjehemsvården.
- Förutsägbarhet för familjehemmen. Tydliga, jämförbara nivåer gör det lättare för en familj att veta vad ett uppdrag faktiskt innebär ekonomiskt.
- Mindre geografisk slump. Ersättningen blir mindre beroende av vilken kommun som råkar göra placeringen.
- Tydlighet i upphandling. När kommuner upphandlar konsulentstödd vård blir det enklare att jämföra anbud när grunderna för ersättning är gemensamma.
Samtidigt finns det öppna frågor som en reglering måste hantera. Vårdtyngden skiljer sig kraftigt mellan placeringar — ett familjehem som tar emot ett litet barn utan särskilda behov har ett annat uppdrag än ett som tar emot en tonåring med omfattande stödbehov. En modell som är för fyrkantig riskerar att missa den verkligheten. Och hur den konsulentstödda vårdens tilläggsersättning ska hanteras, där en del av kostnaden är handledning och beredskap snarare än uppehälle, är inte självklart.
Det är också värt att vara nykter med tidshorisonten. En kartläggning är ett förslag, inte ett beslut. Vägen från Socialstyrelsens redovisning till en faktisk reglering går via beredning, eventuell remiss och politiska avvägningar. Förändringar lär komma stegvis snarare än över en natt.
Vad det betyder för konsulentverksamheter
Oavsett exakt hur en framtida modell ser ut pekar utvecklingen åt ett tydligt håll: kraven på transparens kring ersättning kommer att öka. Redan idag vill kommuner i upphandlingar allt oftare se hur en konsulentverksamhet fördelar sin ersättning — vad som går till familjehemmet i form av arvode och omkostnad, och vad som utgör verksamhetens eget påslag för handledning, rekrytering och uppföljning.
För en verksamhet som inte har ordning på de uppgifterna blir det svårt att svara när frågan kommer, vare sig den ställs av en upphandlande kommun, en granskande socialsekreterare eller IVO. För den som däremot kan visa en samlad och spårbar bild blir transparensen en konkurrensfördel snarare än en börda.
Det handlar i grunden om att kunna redovisa ersättningen per placering: vilka nivåer som gäller, vilket avtal de bygger på, när de senast ändrades och varför. När arvoden räknas upp varje år ska den förändringen synas i avtalet och i dokumentationen — inte bara i ett mejl eller ett minne.
Så förbereder ni er redan nu
Du behöver inte vänta på en ny reglering för att stärka ert arbete med ersättningar. Tvärtom — den som lägger grunden nu står tryggare den dag kraven skärps.
- Dokumentera arvode och omkostnad per placering och avtal. Håll de två delarna åtskilda och tydligt kopplade till rätt barn och rätt familjehem.
- Håll avtalen uppdaterade och signerade. Ett aktuellt, undertecknat avtal är grunden för all ersättning. Med digitala avtal som signeras med BankID slipper ni glapp mellan vad som är överenskommet och vad som faktiskt är dokumenterat.
- Säkerställ spårbarhet vid förändringar. När nivåer justeras — exempelvis vid den årliga uppräkningen — ska det framgå vad som ändrades, när och av vem.
- Ha en samlad överblick. Kunna ta fram en aktuell bild av ersättningarna i hela verksamheten utan att leta i pärmar och kalkylark.
De här rutinerna gör inte bara att ni klarar en framtida reglering bättre. De gör också vardagen enklare: färre missförstånd med familjehem, snabbare svar till kommunen och en tryggare grund att stå på i nästa upphandling.
I Omsio samlas avtal, ersättningsnivåer och uppföljning för varje placering på ett ställe — så att ni har överblicken den dag kraven på transparens skärps, oavsett vad kartläggningen leder fram till.